onsdag 3 juni 2015

Kulturkrockar

Simone skrev en kommentar:

Jag har läst din blogg i några år nu och till hösten är det min tur att flytta till Sevilla för kärleken. Jag har bott i Spanien både en och två gånger förut, men den här flytten tänker vi ska bli mer permanent. Vi har inte bott ihop på riktigt förut så det här blir första gången efter flera års distansförhållande. Har du några tips för vad en bör förbereda sig på (förutom ett extremt intresse för fotboll)? Jag har såklart upplevt en del kulturkrockar tidigare, men tänker att det är så mycket som ännu inte har upplevts. Vore fint att höra vad du har att säga :)

Skoj! Distansförhållanden är skräp, tycker jag själv. Helt värdelöst med alla avsked.


Kulturkrockar. Hm. Är jag rätt person att svara på det? Jag har varit här för länge. Allt det här är ju min vardag. Jag skulle vilja skriva om saker som Emma, som flyttade till Spanien förra året med sin familj och skriver om krockar, annorlunda matvaror, spanskan... men kan inte eftersom, som sagt, allt är vardag för mig och har varit det ganska länge.

Familjen
En kulturkrock som kanske kan vara bra att förbereda sig på är spanjorers nära förhållande till familjen. Speciellt om familjen bor nära. Och är man tillsammans med en spanjor får man själv ett nära förhållande till dennes familj. Alla familjer är ju olika, men man kanske inte ska förvånas över att svärmor följer med för att välja möbler till den nya bostaden (inte i mitt fall, en kompis), att man hälsar på flera gånger i veckan då man kanske stannar en stor del av dagen och sover siesta, och får hemlagad buljong med hem i en burk. Inte heller bör man förvånas över att svärföräldrarna följer med en på läkarkontroller och sjukhusbesök, för här går man inte ensam till doktorn.

Arbete
Det kan också vara bra att känna till hierarkin på arbetsplatserna, för här kan det krocka.
Och jag har aldrig fått så mycket skäll som på mitt skräpjobb i souvenirbutik, för att jag dammade av plastfigurerna på fel sätt eller i fel ordning till exempel. Att arbeta i Spanien på ett spanskt företag innebär troligtvis att bli utnyttjad, det är ingen idé att börja prata om OB-tillägg, övertidsersättning, att man inte vill ha halva lönen svart och så vidare. Duger det inte finns det 50 andra som är intresserade, och här säger man inte nej till ett jobb som det ser ut nu.

Kyla
Något som inte går att förbereda sig på är den förfärliga vinterkylan som känns som om den aldrig försvinner. Fuktigt och kallt ute, fuktigt och kallt inne. Oisolerade bostäder. Frysa, frysa. Filtar, tjocka tröjor. Glöm att gå i strumplästen, glöm fina, tunnare tröjor, ta med en hoper tjocka, varma tröjor för det är det enda du kommer att använda i några månader.

Trafiken
Spanjorer kör fruktansvärt farligt. Ligger precis bakom när de vill köra om, gör farliga omkörningar på högersidan, sicksackar, gestikulerar, mycket gas och snabba inbromsningar. Blinkersen används för att tala om vad man skulle vilja göra, men ingen bryr sig.

Otrevlighet
I Sevilla kan folk vara fruktansvärt sotrevliga på sina arbetsplatser, till exempel på statliga myndigheter och servitörer..

Second hand
Glöm loppisfynd. Här finns inte second hand, auktioner och sommarloppisar. Det är fult att äga saker i andra hand (om man inte har fått av någon man känner väl), allt ska köpas nytt.

Hyra
Det är inte så väl ansett att hyra en bostad. Äga ska man göra för att inte kasta pengarna i sjön.

Mat
En krock kan vara den fantastiskt goda, vällagade maten och den stora variationen av ingredienser. Mataffärerna är urtråkiga, dit går man inte och kollar på måfå, men när man har basvarorna hemma köper man till det finaste ibericoköttet, olika sorters färska skaldjur och fisk, underbara tomater... Spanjorer kan mat, svenskar kan bakverk.

Apparater
Ugn finns sällan i bostäderna, däremot står det i regel alltid en tvättmaskin i köket.

Vården
Sjukvården är för det mesta toppenbra. Snabbt går det, man får hjälp, läkarna är mycket noggranna, korta väntetider. Allt gratis.

Socialt
Spanjorer pratar med folk de inte känner och man blir snabbt bekant med grannar, biträdena i brödaffären, fiskaffären, snabbköpet, grönsaksståndet och det börjar kalla en vid namn. Saknar man pengar får man komma tillbaka en annan dag och betala resten. Här planerar man inte långt i förväg när man ska träffas. En picknick, grillfest, hemmamiddag bestäms  gärna samma dag eller ett par dagar innan.

Fylla
Man ser aldrig fulla människor.

Vikthets
I Sverige verka halva befolkningen gå på någon trend-diet, som LCHF eller 5:2 och allt vad de kallas. Så är det inte här. Tack och lov. Även i Spanien finns det förstås folk som försöker gå ner i vikt, men sällan genom konstiga dieter utan genom sunt förnuft, äta bra, nyttig mat, mindre kalorier än man gör av med.

Åsikter
I Spanien kan man prata om vad som helst, med vem som helst. Nästan. Spanjorer är inte så försiktiga som svenskar att uttrycka åsikter och ha en ståndpunkt.

Säkerhet
Det är noga med solkräm och att skydda sig från solen men inte alls viktigt med hjälm för cykling, ridning och skridskoåkning.

Solbränna
Apropå solkräm: bränn dig inte. Bara turister bränner sig i solen :-)

Inne vid solsken
Det är okej att vara inne när solen skiner. Här skiner solen jämt. Men det tar ett tag att vänja sig.

Byråkrati
Den spanska byråkratin med miljarder papper, gå mellan olika kontor, underskrifter, stämplar, bankinbetalningar med efterföljande kvitto, fingeravtryck, pass, kopior på allt, är definitivt en kulturkrock.

Bordskick
Sörpla aldrig när du äter soppa!
Erbjud gärna övriga att smaka tapasen som du har beställt, men det måste ske innan du själv börjar äta.

Att bjuda
Spanjorer räknar inte euro och centimos, de antingen delar notan rakt av mellan alla, eller så bjuder en. Handlar det om öl till exempel, (sevillabor älskar att ta en öl med kompisar, famij och kollegor, framför allt mitt på dagen) brukar en betala.

Potatis
Om du erbjuds potatis till maten, ta bara litegrann. Potatisen är ett tillbehör till köttet eller fisken, det är inte den du ska bli mätt på.

Miljö
Om du tar klimathotet på allvar, försöker leva ekologiskt och miljövänligt, kan du bli... förvånad. Här pratas det ingenting om klimatförändringar, det pratas mest om inrikespolitik (korruption). Sopsortering? Det finns containrar för papper, glas och förpackningar, men det är si och så hur de används, den allmänna uppfattningen är att alla sopor hamnar i samma hög till slut, så det spelar ingen roll. Batterier slängs i vanliga appperskorgen, glödlampor också. Ekologiska matvaror GÅR att hitta, i Sevilla finns det några specialbutiker, och det finsn även ett visst ekologiskt utbud på Carrefour, men ananrs är det komplicerat.
Ändå ska man komma ihåg, att hur mycket svenskar än pratar om klimatförändringar slösas det otroligt med vatten och elektricitet. Inte i Spanien, här är folk mycket sparsamma.

Hälsa
Spajorer tar sin hälsa på största allvar. Hälsan diskuteras och man går till doktorn för allt. En kulturkrock kanske, som svensk går vi bara när vi är riktigt sjuka, inte för en förkylning.

Vädret
Även om jag har bott här länge kan jag bli provocerad. Sevillabornas överdrivna oro över vädret. Och det är det annorlunda vädret ajg pratar om. Regn och blåst och kyla. Om det regnar ställs alla planer och evenemang in och ingen går ut. Invånarna är övertygade om att de blir sjuka då. Skolbarnen får inte gå ut på rast, antalet olyckor i trafiken ökar, och de som måste gå ut har ett otillräckligt paraply med sig, här finns inga regnställ. Även små barn går med paraply. Så tips: ta med regnkläder och gummistövlar från Sverige!



Ni är ett gäng Spaniensvenskar som läser bloggen. Vad säger ni? Vilka kulturkrockar kan Simone stöta på?

38 kommentarer:

  1. Håller med om allt :)


    Carina

    SvaraRadera
  2. Jag håller också med om allt! Oj, så mycket du fått in i ett och samma inlägg...
    Mitt största misstag när jag flyttade till Spanien var att jag skänkte bort min regn/vattentäta vinterjacka, för jag skulle ju flytta till varma soliga spanien... Oj, vad jag ångrade det i svinkalla Madrid i december... och jag har aldrig frusit så mycket som mina vintrar i Madrid, INOMHUS!!! jag köpte till sist en elektriskt värmefilt att ha i sängen...

    Hierarkin på arbetsplatsen - Den nedvärderande skällen, att få ta skulden, att cheferna skyllde ifrån sig på mig och de långa arbetsdagarna är min största anledning att jag bor i Sverige...

    Potatis har jag aldrig tänkt på - eftersom jag inte tycker om kött, köttslamsor, grisfötter med hår, fettslamsor etc åt jag mig ALLTID mätt på grönsaker och potatis/ris. Det jag skulle lägga till är att försöka säga till en och hundra gånger om det är något du inte tål, inte äter... Jag är glutenintolerant och det är jätteproblematisk då ingen verkar tycka lite bröd är så farligt (jag blir mag/kräksjuk) - Sen är det inte helt lätt att vara vegetarian i Spanien heller...

    Sen måste jag säga att så här i efterhand ångrar jag lite att jag var så hård mot min svärmor (hon lever inte längre) och önskar ibland att jag sagt ja till ett stort spanskt släktbröllop, för vilket minne det skulle ha varit... För mig känns den största kulturkrocken att det inte finns en gråzon i Spanien utan man lever spanskt liv, med spansk mat, spanska familjen o släkten, spanska traditioner etc.

    Kul inlägg!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle inte klara av att jobba på ett helt spanskt kontor. Jobbar på ett multinationellt företag, och mina nära chefer och kollegor är helt underbara. Finns vissa spanska inslag, men i princip utan undantag kan jag gå hem precis då mitt arbetspass slutar, och får konstruktiv bra feedback.

      Vi lägger ner en liten förmögenhet på värme (gas). Kan inte bo i ett kylskåp. Riktigt varmt är det inte (vi går inte i t-shirt som man kan göra hemma hos folk i Norden på vintern) men ganska behagligt är det.

      Carina

      Radera
    2. Bella: Inlägget bara växte och växte...
      Så dumt med din jacka! Men man har ju föreställningen om att det alltid är varmt och skönt här.
      Jag tycker om kött, men levde kvar i föreställningen i flera år att man inte kan bli mätt om man inte äter potatis/ris/pasta. Eller flytande mat.
      Tråkigt att svärmor inte är i livet, det går ju inte att göra om...

      Carina: Feedback?! Då är den internationell din arbetsplats!

      Radera
    3. Jo, alltså varje år får vi betyg, som i skolan :) och 3-4 ggr/år har vi samtal med chefen om hur det går för oss. Amerikanska metoder.

      Carina

      Radera
    4. Oj!
      Nej, inga spanska metoder där :-D

      Radera
  3. Jo, måste bara tillägga att det visst finns vikthets enligt mig. Att höra varje dag av människor att man gått upp i vikt, att det ens är ok att kommentera andras utseende, vikt etc. Att det pratas öppet om andras vikt, utseende. Det är inte ok enligt mig. Även att det syns supersmala lättklädda modellkroppar som dansar på tv etc. Hallå sexism!

    Jag tycker att det finns en del hemlagad bra mat men även ett enormt friterat, färdiga donuts, sjukt mycket olivolja... oj, vilka disskutioner jag haft när jag pratar om olja, att man behöver inte fylla stekpannan med olja upp till kanten, det räcker med några matskedar... Jag tycker inte om flottig oljig mat så,...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog bara en person i min närhet som brukar prata utseende. Jag upplever att man pratar mer öppet om vikt i Spanien. Det tycker jag är lite skönt, vikt blir inte så laddat, skamfyllt. Samtidigt vill jag skydda D från allt prat om vikt, vill inte att hon ska tro att det är viktigt...
      Det med maten är nog olika i olika regioner, och mellan olika familjer. Här tycker jag att folk håller hårt på sina grytor med bönor, kikärtor, linser och hemlagad buljong. Men fisk till exempel äter de flesta stekt eller friterad.

      Radera
  4. Precis det där om att kulturkrockar upplevs olika beroende hur länge man har bott i landet och hur väl integrerad man är. Och om man har samma erfarenheter i olika länder för att kunna jämföra till exempel man faktiskt har jobbat inom samma jobb eller barnen har gâtt i olika skolsystem. Det är inte säkert att man tycker likadant som en annan expat som har andra erfarenheter eller i en annan âlder. Och att de flesta börjar med att bestämma att de "föredrar" det ena eller andra landet (det kan variera med tid?). Jag brukar tänka att länderna har fördelar och nackdelar och att man kan älska och irritera sig pâ saker i bägge länderna. När man bott en längre stund sâ märker man inte skillnaderna längre och det främmande sättet ter sig konstigt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det klassiska är väl att det är ganska kämpigt men roligt de första âren och att man dâ har en del hemlängtan och irriterar sig pâ skillnaderna. Sedan att man vänjer sig och älskar sitt nya land och börjar tycka att det gamla hemlandet är trâkigt, att man inte riktigt känner sig hemma eller förstâr alla referenser längre, mediakultur och trender missar man ju. Sedan om man flyttar tillbaka blir det jättetufft. Dâ saknar man det nya landet och var inte riktigt förberedd pâ hur mycket man själv har förändrats. Men även det gâr över efter en tid? Typ sâ?

      Radera
    2. Men man kanske inte kan förbereda sig pâ att man succesivt kommer byta ut sin kulturella identitet och sina värderingar. För lite sâ är det väl? Visst man har tvâ kulturer? Men lite rotlôs blir man väl samtidigt? Lite som att man slits mellan de tvâ olika kulturerna ibland? Men det är ju okej. Berikande och omtumlande. I Sverige blir man utlandssvensk och i det nya landet är man en invandrare.

      Radera
    3. Jag har även funderat om det är lättare för en svensk att integrera sig i vissa kulturer än andra. Till exempel har jag hört att det är ganska lätt att vara expat i London för där är alla invânare expats sâ man integrerar sig väldigt lätt. Inte alls som att bo i England utan just London är väldigt internationellt som en stor bubbla och därför lätt att flytta till? LA kanske är lite sâ? Bryssel... Utlänningstäta städer där man fâr fler internationella vänner och kulturkrocken blir lite mindre kraftig? Och sedan tror jag att det är lättare att flytta utomlands som student än som vuxen eftersom det är lite lättare att skaffa nya vänner som student än när man arbetar heltid? Kanske?

      Radera
    4. Jag håller med om allt! Utom tillbakaflytt till Sverige, för det har jag inte provat än.
      Kort svar på den långa kommentaren, men det är så, jag håller med, har inget att tillägga! Funderade på att själv skriva om några av sakerna när jag skrev inlägget, men tänkte att det blev långt ändå :-)

      Radera
  5. Förresten; jobbig ny teknik blogspot har för att kolla att man inte är en robot ("markera all dryck").


    Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, visste inte det. Jag trodde att jag hade markerat att man ska slippa bevisa att man inte är en robot. Bra att du nämnde det, ska kolla upp när jag kommer ihåg.

      Radera
    2. Nu är det borta, måste bara kruxa för "jag är inte en robot", som innan :)

      Carina

      Radera
  6. Jätteintressant att läsa! När man upptäcker hur saker fungerar i andra länder får man också perspektiv på det egna landet! Detta är en anledning till att jag gillar att läsa "utlandsbloggar"! Vissa saker kan man tycka är bättre hemma - med annat är det precis tvärtom. Intressant att det inte finns ugnar... Men spanjorer kanske inte lagar mat i ugn? Vi har ugn i husbilen och använder den två gånger om dan (värmer bröd till frukost och till middag lagar vi nästan alltid nåt i ugnen, typ fiskgratäng, lax, grönsaksgratäng, klyftpotatis...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spanjorer använder sällan ugn. Vet inte om det är för att det inte finns ugnar, eller om det saknas ugnar för att ingen använder dem :-)
      Det fina med att vara utomlands en längre period är ju att man får lite perspektiv på hemlandet. Och det nya landet.

      Radera
    2. Förutom min andalusiska svärmor som älskar att baka kakor. Till det har hon en speciell ugn som bara får användas till just kakbak. (En vanlig elektrisk ugn egentligen). Men de drar ju mkt energi. Hon gör fisk i ugn ibland, med potatis runt om. Mums!

      Och nu har hon börjat baka bröd också - med inspiration från min pappa!

      Radera
    3. Vad spännande! En spanjorska som bakar! Och som har börjat med brödbak!

      Det är sant att ugnar drar mycket energi. Här brukar vi bara kunna ha på en grej till när ugnen är igång, till exempel cd-spelaren, en spisplatta, datorn, men luftkonditioneringen funkar inte, och inte två spisplattor samtidigt:-)

      Radera
  7. Så bra sammanfattning, Annica!
    Du har verkligen satt finger på och tagit ed det som är skillnader, både positiva och negativa.
    Kolla in vad jag gjort det senaste!
    Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har läst om din spännande utflykt!
      Härligt!

      Det blev lite väl mycket negativt, tycker jag, men det är svårt att göra på annat sätt när det handlar om kulturkrockar, då brukar det vara en liten negativ klang i det hela. Hade frågan handlat om positiva överraskningar hade inlägget blivit ett helt annat!

      Radera
  8. Oj, jag känner mig ärad som blir omnämnd!

    Det är faktiskt en ynnest att få se och uppleva nya saker på det här sättet. Det är oerhört spännande och lärorikt, man lär sig något varje dag. Ibland har man sådan lust att bara skrika rakt ut (jag har bara gjort det EN gång faktiskt!) men oftast försöker jag se det roliga och underhållande i det hela.

    Sedan tror jag nog att det är lättare att flytta till Solkusten än till Sevilla. Spanjorerna här är så blasé på oss icke infödda/turister, de har sett det mesta vid det här laget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, äran är min som får läsa vad du upplever!
      Vet inte om en solkustenflytt är lättare, men i alla fall annorlunda.
      Måste ju fråga vad som fick dig att skrika...?

      Radera
  9. Tusen tack för det här inlägget! En del saker känner jag igen, men det mest förvånande måste jag säga är potatisen. Har aldrig tänkt på det, men nu när du säger det är det ju så himla sant!
    Så intressant att läsa om andras upplevelser :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grattis till flytten förresten!

      Radera
    2. Jag misstänkte nog att du redan vet en hel del, du har ju bott här i perioder.
      Jo, det med potatisen är lite lustigt. Jag tycker dessutom mycket om potatis, så det har varit svårt att bara ta tre små potatisskivor när jag hade kunnat länsa hela fatet, storlek som vanligt svensk portion potatis.

      Radera
  10. Klockrent inlägg! Du har verkligen fått med i princip allt! Kul läsning :)
    För mig är det en krock att spanjorer är så oerhört formella, fortfarande niar i stor utsträckning, använder titlar och klär sig väldigt formellt oavsett temperatur. Min svärmor i Madrid tycker sonen är illa klädd om han går i shorts när han ska följa med henne och göra ärenden. I Madrid har man minsann inte kortbyxor på sig! Även om det är 30-35 grader varmt..! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul skillnad med kortbyxorna! För här är det lite tvärtom, söner i rika familjer måste gå i gammaldags kortbyxor året runt, oavsett hur små barnen är ellar hur kallt det är! En statussymbol liksom.
      Kan kan säga som så, på tal om formell, korrekt klädsle: min klädsel avslöjar direkt att jag är utlänning! Spanjorer lrä sig att klä sig snyggt och matcha, från att de är mycket små.

      Radera
  11. Vilket heltäckande inlägg! Bra jobbat Annika!

    Min största grej är maten. Inte maten i sig utan mattiderna. Jag är typ alltid hungrig i Spanien för där äter vi lunch kl 14-15 och middag när jag tycker att det snart är dags att gå och lägga sig.

    Inför vintern: skaffa "polarlakan" (lakan av fleece), estufa och camilla. http://www.todocoleccion.net/segunda-mano/mesa-camilla-falda-estufa~x45504626#sobre_el_lote

    Köp även gärna ett syntettäcke att ha över dig när du sover då det är skönare än att ha en tung filt över sig (tycker jag).

    Mat: Gå till plaza abastos eller lokal frukthandel för att köpa grönsaker/råvaror. Det känns bättre tycker jag än att handla i affär.

    Jobb: Stå inte ut med vad som helst! Var dig själv och lita på din magkänsla.

    Annars tror jag att det är just det som gäller: att vara sig själv. De får fatta att du inte är från Sevilla från början och lära sig att stå ut med att du inte är precis som dem och inte har fått allt möjligt i modersmjölken. Du har däremot annat bagage och andra kunskaper som de också kan ha nytta av. Ibland tycker jag att folk är lite trångsynta men med ett öppet sinne från din sida och bra spanska kan man bli kompis med de flesta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att många spanjorer inte har duntäcke utan filt är ju så konstigt, eller rättare sagt många filtar eller tjock fleecefilt! Jag vande mig heller aldrig vid hårda långa kuddarna! Ja, estufa har ju typ alla, eller varmluftfläkt eller gasolvärme - livsfarligt!

      Radera
    2. MÅNGA filtar ja! Så många att det blir svårt att vända sig under tyngden! Det var det som fick mig att köpa duntäcke redan första vintern här.
      Svärföräldrarna har också skaffat ett, men de har inte riktigt förstått grejen med påslakan så de lägger täcket som en filt över sängen, ovanpå ett påslakan.
      Jag har inte heller kunnat vänja mig vid kuddarna. Fick alltid ont i nacken, så köpte ett par "vanliga" på Ikea:-)

      Jag tycker nog att man vänjer sig vid mattiderna efter ett tag. Det går ju att äta mellanmål vid tolv, som många gör. Men tidigare blev jag också himla hungrig innan det var dags att äta! Spanska mattider är rent vansinne.

      Radera
    3. Jag kan ju hälsa från min spanske sambo att han inte hellre vant sig vid kuddarna (de svenska) än efter snart tre år. Han vill ha en spansk! Själv tog jag med mig en svensk kudde när jag hälsade på sist...

      Ang. duntäcke: risk kanske finns att det blir fuktigt? Det är fuktig luft där vi brukar vara. Så jag är nöjd med mitt syntet (typ dun)-täcke som jag köpte på en marknad. (La placita)

      Radera
    4. Hahaha, Jesús föredrar också spanska, hårda kuddar! Jag gillar modellen, att de är långa, men inte att de är hårda...

      Radera
  12. Jag känner igen det mesta du skriver. Bra sammanfattning

    SvaraRadera

ny gadget

ny gadget