tisdag 12 september 2017

Moskén på berget



Det blev en alldeles perfekt söndag, en sådan där fin som får en att önska att det vore söndag hela veckan.
Vi drog upp lite lösa planer medan vi vaknade till efter en sovmorgon, och började dagen med frukost ute. Stället är inte fint, med utsikt mot parkeringen till Lidl och Mercadona, men det struntar man i när man sätter tänderna i det mjuka, rostade brödet med olivolja, salmorejo och patanegra-skinka. Bästa starten på en utflykt!
För utflykt blev det. Vi åkte till Almonaster la Real, som vi inte varit i på länge. En av alla vackra byar här i Aracenabergen.







Från Almonaster utgår flera vandringsleder. Vi gick en av dem en gång innan Disa fanns, och den turen glömmer vi aldrig. Lätt stod det att den var i guideboken. Jag tycker aldrig att det är lätt att bestiga ett högt berg, men kan gå med på att det hade gått lättare om vi inte tagit fel väg.




Men nu kom vi inte för att vandra, utan för att se moskén högst uppe på kullen.
Disa älskade den. Hon tvättade händerna gång på gång i vattnet vid ingången, där man ska tvätta sig före bön, och sprang in och ut.




Platsen där moskén ligger har varit helig långt tillbaka. här har både romare och visigoter haft heliga tempelbyggnader, och morerna använde delar av visigoternas basilika från 500-talet när de byggde sin moské omkring 800-900-talet. Den står för övrigt innanför murarna till en gammal borg.
När trakten blev kristnades igen byggdes ett högt klocktorn bredvid, där man brukar kunna klättra upp och få en otrolig utsikt över bergen. Det var stängt nu, och tur var vl det, för Disa i det farliga tornet utan skyddsräcken är ingen bra idé.

På hemvägen, strax efter Galaroza, stannade vi till och köpte frukt och grönsaker. En gammal man och kvinna hade ett litet grönsaksstånd med parasoll vid vägen. Det var lunchdags, och de hade dukat upp till lunch på en upp och nedvänd låda mellan sig i skuggan av ett fikonträd, där de satt när vi kom. Vi köpte gula aprikoser, äpplen, jättestora tomater, potatis och en frukt som jag, när jag fick provsmaka, inte visste om det var äpple eller päron, men goda var de! Små knubbiga auberginer fanns i en låda, och kål, men det behövde vi inte.

Disa hade somnat i bilen och sov vidare i soffan medan Jesús och jag grillade sardiner, räkor och ibericokött, och gjorde en tabbouleh som tillbehör.

Eftermiddagen och kvälllen förflöt lika behagligt. Jag tog hand om växterna, som blivit illa behandlade av dem som vi lämnade bort dem till för vattning under semestern (men finns det liv finns det hopp, och nästan alla lever), några maskiner tvätt, lite disk och plock, snygga till bilen inför besiktningen, luskamning för säkerhets skull inför skolstarten...

En väldigt behaglig söndag.





Tips: Den andra helgen i oktober är det Jornada de Cultura Islámica
Förra året åkte jag dit själv på kvällen och det rä ett av mina bästa minnen från hsten. Det rä på kvällen man ska dit, när det rä mörkt och lite folk ute. Det rä magiskt1

2 kommentarer:

  1. Härlig när man känner sig så där nöjd efter en dag, när allt bara flyter på! Man måste få ha sådana dagar också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland blir en dag perfekt. När man har kort minne som jag är det bra att skriva ner det :-)

      Radera

ny gadget

ny gadget